Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet.

Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar.Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987?2006. Med utgångspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen.

Uppsatsen belyser och analyserar postkoloniala drag i Peter Høegs författarskap, utifrån de två novellerna "Rejse ind i ett mørkt hjerte" och "Fortælling om et ægteskab" ur samlingen Fortællinger om natten från 1990. Syftet är att ta reda på vad som händer med den västerländska självbilden i en värld präglad av postkoloniala strukturförändringar..

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det Postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strävar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvärld. Den problematik de står inför, samt hur de hanterar den då de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan västerlandet och resten av världen är kärnan i mitt arbete. Med postkoloniala frågeställningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den västerländska kulturen ger både dem vi beskriver, samt oss själva, när vi definierar "icke-västerländsk" konst på ett specifikt sätt. För att kanalisera de postkoloniala frågeställningar jag undersöker tittar jag närmare på utställningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utställning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det.

Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som granskar området imperialismen i fem läroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet använder sig av en innehållsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgår ifrån orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar även Luis Ajagán-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade läroböckerna. Syftet med examensarbetet är att undersöka om läroböcker i historia för gymnasieskolan innehåller ett företrädelsevis västerländskt perspektiv, det vill säga om lärobokstexterna utgår från aktörer i Västeuropa och USA. Om så är fallet, vad ett sådant västerländskt perspektiv kan medföra.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva.

Syftet med uppsatsen har varit att studera betydelsen av inslag av meänkieli i modern svensk litteratur ur ett narratologiskt och postkolonialt perspektiv. Inslagen har räknats och kategoriserats med avseende på vilken betydelse de har för berättelsen, för karaktärerna, tiden och rummet, i vilken situation de förkommer, vilken känsla de förmedlar och om de är översatta till svenska eller inte. De verk som studerats är två av Gunnar Kieri, Av dig blir det ingenting (1976) och Bara ett liv (2001), samt Mikael Niemis Mannen som dog som en lax (2006). De båda verken av Gunnar Kieri har jämförts sinsemellan och en jämförelse har också gjorts mellan de båda författarnas sätt att använda meänkieli. Postkoloniala teorier har prövats på de tre verken.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem.

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..